. is your daddy home, or did he go and leave you all alone?

Det som inte dödar dig gör dig bara starkare, det är väl så dom säger? Jag har funderat lite på det där, man kanske ska sluta vara så rädd för allting och prova på, jag pratar inte om extrema saker, men allt i allmänhet. Så som att ta steget och våga förverkliga en dröm, låter klychigt, jag vet. Men jag tror jag ska försöka tänka lite så, att mycket inte är så farligt som man tror, sen så är jag en sån som tänker och tror på tok för mycket :)

Snart ska jag väl ta tag i alla planer om den där resan jag alltid pratar om, ska väl iallafall börja kolla in priser och boendemöjligheter. Lycka till, till mig ;)

/ Jean

 . . let's take it from the top.

Regn, regn, regn & återigen regn, svårt att få inspiration när man vaknar och ser en grå himmel och regn som öser ner, förhoppningsvis kommer snön snart, underbara snö :) Jag är ju en sån här person som älskar julen så iår tänkte jag bli hardcore julfirare och julpynta och baka.

Andra saker jag ska bli hardcore på är sparningen, dock är jag en ganska dålig sparare, men det våras utomlandsresa om jag lyckas med min sparningen, förhoppningsvis en längre resa. Jag har pratat om den här resan enda sedan jag tog studenten och än har den inte blivit av. Dock var jag på en grymt rolig resa till Rhodos med Nina, vi och pensionärena tog flyget. Ganska komisk flygresa om jag får säga det själv, en massa ressugna norrlänningar påväg till värmen, och det ska ju självklart firas med lite alkohol, innan bälteslampan hunnit släckas är det 5 meter lång kö till toaletten. Flygvärdinnan uppmanar alla att sätta sig ner, dock tar det inte lång tid innan kön bildas igen. I bakre delen av flyget hör vi hur medelålders män och kvinnor skrattar högt, och när planet bromsar in på landningsbanan blir en kvinna upprörd och frågar:

-Varför måste han tvärbromsa för? 

Hm? Jag undrar jag med. 

Det var längesen jag skrattade så mycket som jag gjorde under Rhodosresan, vi var på en partybåt med massa ungdomar vilket förövrigt var en upplevelse, vi snorklade och åkte bananbåt, dock struntade jag och ninis i Bananen, vi tyckte inte att det behövdes ;) Sedan hade vi ju en kvinna på hotellet som stog för underhållningen, hon tyckte det var en jättebra idé att stå från kanten av poolen och hoppa på madrassen, det gick ju bra, förutom att hon skvatt ner hela världen, sen när hon skulle ta sig framåt använde hon inte armarna till att paddla, utan hon juckade sig fram! Kanonkul :) (förstår om den här texten blir intern rolig för alla närvarande, men värt att berätta) 

På kvällarna höll vi till på baren big brother, vilket var nice, där var det karoke och dans, mannen som höll i kareoken hade en nice slogan;

-If you don't sing you lose, explore yourself, you might be a star. 

/Jean 

. . Tougher than the rest.

Som så många andra gånger så sitter jag här i min ensamhet och njuter till lite Bruce Springsteen och det jag tänker är att jag hade gärna levt under 50, eller tidiga 60-talet bara för att kunna se giganterna under den tiden live, Beatles, the Animals, Bob Dylan. För att inte tala om att se Bruce under 70-80-talet, sett den omtalade spelningen på Ullevi 1985, det hade varit magi. Jag tror jag har missat de största kapitlen i musikhistorien, tur är väl att musik är bevarad, så att man kan uppleva musiken, kanske inte på samma sätt men på mitt sätt. 

Jag tror att jag ska ägna mitt blogginlägg till bossen, jag har ju sett legenden två gånger nu, en gång 2008 på Ullevi tillsammans med 6o ooo andra, sedan på Stockholms Stadio 2009. Jag kan inte avgöra vilken av konserterna som är bäst, det var två helt olika upplevelser, på Ullevi satt jag på avstånd på sittplats, en syn man inte ser varje dag, då 60 000 människor sjunger med en enad mäktig stämma till badlands. Dessutom att denna spelning var på USA's nationaldag, och Bruce valde att öppna konserten med Born in the USA, inte hans bästa låt, absolut inte, men en otroligt mäktig låt.

Sedan har vi då Stockholms Stadion spelningen, vilket var helt magiskt, vi köade från klockan sex på morgonen till klockan sju-åtta på kvällen, det var värt varenda sekund, varenda minut. Det kanske låter maniskt, eller galet, men att få stå längst fram på en Bruce Springsteen konsert det är en ära. Han & the E-street band ger verkligen allt, i tre timmar, det är inte många artister som ger en spelning på tre timmar, och det är inte många artister som ändrar spellista varenda spelning för att överraska publiken. Det märks att han älskar musiken, turnéerna , publiken.

Jag hade planerat att skriva med känslor, vart kanske inte riktigt så. Men musiken är värd att hylllas.

Bruce Springsteen - Racing in the Streets.

/jean

..I saw you standing alone

Nervös, otroligt nervös, men vi får se hur det går. Det är väl bara att vara mig, antar jag. Fast det kan vara svårt ibland att vara sig själv, speciellt när man är nervös. Jag har ju en liten tendens till att "fnittra", eller skratta till lite för att situationen som gör mig nervös ska bli enklare, men enligt jocke är det ingen bra lösning för morgondagen, så vi får se hur jag tacklar nervositeten. Något bra tips?

/jean

. . It's my life
It's now or never
But I ain't gonna live forever
I just wanna live while I'm alive

Ja, nu har jag börjat snoka runt lite, och Los Angeles i Januari en månad är inte helt omöjligt ekonomiskt, dock måste jag snåla som bara den, så jag antar att mitt snålande kommer börja imorgon, för det kommer vara värt det.För nu vill jag göra någonting :)  Jag fann ett billigt hostel i Hollywood, 20$ natten, och om dollarn forsätter ligga lågt så ser det ut som ett alternativ :) Jag hoppas på att min vision blir verklighet, vision och vision, men en plan är det iallefall.

/Jean

. . I'm going now while I'm still young, my darling meet me there
Wish me luck my lovely, I'll send for you when I can
And we'll make our home in the American land

Jag har pratat om hur jag vill åka utomlands och jobba, som alla andra I guess. Just nu är det USA som lockar allra mest, dock verkar det en lång process innan man ens kan fundera på att jobba där, alla arbetstillstånd & green card som verkar omöjliga att lägga vantarna på, fast nu utgår jag från min otroligt korta research som jag gjort.

Jag kollade upp en teaterskola, som verkade helt otroligt rolig, jag hade väl inte tänkt att bli skåderspelare eller något, men det var iallefall en 3-års utbildning i LA, tror jag. Jag tänkte tre år av mitt liv är inte så mycket, speciellt inte för att förgylla det, men jag kände att 100 00kr var lite mycket pengar för att bara förgylla tre år med en karriär som jag förmodligen inte har någon framtid inom, pessimistisk jag vet, men även realistiskt, tyvärr.

Så just nu sitter jag och tänker så det knakar vad mina alternativ är, för jag har spring i benen, och jag känner att det är på tiden jag gör någonting jag vill med mitt liv. 

En annan tanke som slog mig idag var att jag vill börja i kör ;) Haha, jag har många ideér som man märker, mycket ord och liten verkstad skulle väl passa in på mig! 

Jag kanske borde skriva när jag kommit på något vettigt istället för att skriva om en massa ideér som kanske aldrig blir av, men jag antar att man måste tillåtas att drömma från gång till gång :)

/Jean

. . I saw his face and it was a face I loved

Jag har aldrig varit så mycket för att sova på nätterna, därför sitter jag här, och gör ingenting vettigt alls för den delen. Hur kommer det sig, att det är så facinerande trevligt att vara vaken på natten, är det för att det alltid var lite förbjudet att vara vaken sent när man var liten? Så att det är det illegala som gör det spännande, fast det då inte är illegalt när man är 19? Dum teori. Det kan inte heller vara att alla andra sover, för det är ju inte trevligt. Jag antar att jag inte har något vettigt svar på min egen ställda och onödiga fråga :) Möw

Freddie Mercury, oj! Wow, men det visste du redan :)

/jean

. . sucess

Just i detta nu sitter jag och försöker skriva ett CV, ja klockan är 12 på natten, men jag fick ett infall. Jag inser också svårigheterna med att skriva ett papper om sig själv, det svåraste är väl att stå ut i mängden samtidigt som man fulfill alla kriterier för en bra anställd. Men det ska bli spännande och se om det ger något resultat.

Idag fick jag ett plötsligt infall, jag vill till USA, jobba, studera, kolla runt; Hollywood skulle nog bli mitt första stopp. Det låter kanske löjligt att komma från mig med ingen erfarnhet; men jag skulle vilja gå teaterskola, som de flesta andra, jag tror jag skulle njuta av livet :)

Två gånger idag har det hänt någonting konstigt i min kropp, jag blir yr, tänker på saker som inte hänt, som om jag drömt fast i vaket tillstånd, jättekonstigt och äckligt som tusan :S

obegripligt inlägg

/jean